Varför är det så svårt att komma igång med läxan?
”Jag ska bara göra en sak först.”
Och plötsligt har det gått en timme.
Kanske känner de flesta igen situationen. Uppgiften ligger där, man vet att den behöver göras men det är ändå svårt att börja.
Vad säger forskning om motivation att göra skolarbete?
Det är lätt att tänka på motivation som något man har eller inte har. Antingen är man motiverad och sätter igång, eller så är man omotiverad och skjuter upp. Forskning ger emellertid en mer komplicerad bild.
När en elev får en uppgift görs, medvetet eller omedvetet, flera bedömningar: Är det här viktigt för mig? Kommer jag att ha någon nytta av det? Kommer det att vara roligt eller intressant? Hur jobbigt kommer det att bli? Klarar jag faktiskt av det här?
Alla de här frågorna påverkar hur attraktiv uppgiften känns.
En uppgift kan till exempel vara viktig, men samtidigt kännas så svår att eleven inte vet var hen ska börja. En annan uppgift kan vara enkel men upplevas som meningslös. En tredje kanske är intressant, men konkurrerar med något annat som känns mycket mer lockande just då.
Motivation handlar alltså inte bara om elevens vilja. Den handlar också om vad uppgiften kräver och vilka möjligheter eleven har att lyckas med den.
Forskning pekar på att motivation påverkas av flera nivåer samtidigt: elevens egna intressen, behov och erfarenheter, relationerna och lärmiljön, skolans organisation och stöd samt den omgivande sociala och kulturella miljön.
Det gör motivation till något betydligt mer intressant än en fråga om lathet eller disciplin.
Samma läxa, olika förutsättningar
Tänk på två elever som får exakt samma läxa. Den ena tycker att uppgiften känns begriplig, vet varför den ska göras och vet hur hen ska börja. Den andra tycker att uppgiften känns svår, ser inte riktigt meningen med den och är osäker på om hen kommer att klara den. Det är inte särskilt konstigt om de två eleverna har helt olika motivation.
Här finns ytterligare en viktig sak: att kunna genomföra en uppgift trots att motivationen inte är på topp är också en färdighet. Att planera, komma igång, hålla fokus och fortsätta när något känns tråkigt eller svårt är delar av det som brukar beskrivas som självreglerat lärande.
En mer användbar fråga
”Hur motiverad är eleven?” är en fråga som sällan leder vidare.
”Vad gör det lätt eller svårt för eleven att komma igång och hålla fast vid uppgiften?” går det att göra något med.
Det kan vara en mycket mer användbar fråga, för ibland är det inte motivationen som behöver ”fixas”. Det är uppgiften som behöver göras tydligare. Eller delas upp i mindre steg. Eller kopplas till något eleven faktiskt tycker är meningsfullt. Eller så behöver eleven tillgång till en person, struktur eller strategi som gör det möjligt att komma vidare.
När vi börjar tänka på motivation på det sättet blir läxan inte bara en fråga om elevens vilja att anstränga sig. Den blir en fråga om möte mellan elev, uppgift och lärmiljö och det är där skolan faktiskt har stora möjligheter att göra skillnad.
Vill du läsa mer?
Miele, D. B., Fujita, K., & Scholer, A. A. (2024). The role of metamotivational knowledge in the regulation of motivation. Motivation Science, 10(3), 197–209. https://doi.org/10.1037/mot0000336
Wentzel, K. R., Muenks, K., & Lacey, C. (2016). Social influences on students' motivation. I K. R. Wentzel & D. B. Miele (Red.), Handbook of motivation at school (2 uppl., s. 139–163). Routledge.