Hoppa till huvudinnehåll

Trygghet i skolan

För vissa elever handlar trygghet om att slippa bli utsatt eller mobbad. För andra kan det handla om att veta vad som ska hända, förstå reglerna eller känna att en vuxen kommer att hjälpa till om något blir fel.

Vad säger forskning om trygghet i skolan?

Forskningen visar att upplevelsen av trygghet i skolan hänger nära samman med elevers psykiska hälsa. En systematisk översikt av 43 studier visade att elever som inte kände sig trygga i skolan oftare hade psykiska hälsoproblem, bland annat depressiva symtom och självmordsrelaterade beteenden. Att känna sig otrygg var också kopplat till erfarenheter av att bli utsatt för exempelvis mobbning.

Det är samtidigt viktigt att förstå vad trygghet faktiskt betyder. Trygghet är inte bara frånvaro av allvarliga händelser. Det kan också vara känslan av att veta vad som gäller: att regler är tydliga och vuxna agerar när någon går över gränsen, att dessa regler tillämpas på ett rättvist och förutsägbart sätt, och att eleven vet vem hon kan vända sig till när något händer.

I forskningen om skolklimat ser vi också att upplevelsen av säkerhet och rättvisa hänger samman med elevers välmående.

Regeln säger något mer än regeln

Det här gör trygghet till mer än en fråga om ordning.

En tydlig regel kan till exempel fylla två funktioner. Den kan sätta en gräns för ett beteende men också signalera:

”Här tar vi ansvar för varandra.”

När en vuxen ingriper vid kränkningar handlar det inte bara om den konkreta situationen. Det kan också skapa en erfarenhet hos andra elever:

”Om något händer mig kommer någon att agera.”

Det är en viktig del av ett tryggt skolklimat.

Samtidigt ska vi inte tro att det finns en enkel lösning. Elevers upplevelse av trygghet påverkas av relationer, mobbning, skolans regler, den fysiska miljön och många andra faktorer. Forskningen visar också att vi behöver förstå bättre hur olika delar av skolmiljön tillsammans påverkar trygghet och psykisk hälsa.

Varför det hör ihop med kunskapsuppdraget

Grundidén är enkel: en elev som känner sig trygg behöver inte använda lika mycket av sin energi till att vara på sin vakt. Den energin kan i stället användas till att lära, leka, skapa relationer eller prova något svårt.

Trygghet kan därför inte vara något som ligger vid sidan av skolans kunskapsuppdrag utan är en av förutsättningarna för det.

Vill du läsa mer?

Mori, Y., Tiiri, E., Khanal, P., Khakurel, J., Mishina, K., & Sourander, A. (2021). Feeling unsafe at school and associated mental health difficulties among children and adolescents: A systematic review. Children, 8(3), 232. https://doi.org/10.3390/children8030232

Aldridge, J. M., & McChesney, K. (2018). The relationships between school climate and adolescent mental health and wellbeing: A systematic literature review. International Journal of Educational Research, 88, 121–145. https://doi.org/10.1016/j.ijer.2018.01.012