Hur våra relationer påverkar vilka vi blir
Vi tänker ofta på vår personlighet som något som finns inom oss och som är ganska stabilt. Men forskning visar att det också finns en annan sida: hur vi är och beter oss påverkas av vilka vi är tillsammans med och vilka sammanhang vi befinner oss i.
Det här brukar beskrivas som det relationella perspektivet. Perspektivet innebär att människan inte kan förstås helt frikopplad från sina relationer, sin omgivning och de sammanhang där hon lever och utvecklas.
Tänk på hur du är med olika människor. Med vissa blir du mer pratsam och skämtsam. Med andra blir du lugnare och mer försiktig. I vissa relationer vågar du säga vad du tycker. I andra kanske du börjar tvivla på dig själv.
Det betyder inte att vi har olika personligheter. Snarare visar det att olika delar av oss kan komma fram i olika sociala sammanhang.
Utveckling sker i samspel
Våra relationer påverkar bland annat vilka förväntningar vi har på oss själva, hur vi tolkar situationer och hur vi väljer att agera. Människor som känner oss väl kan också ha förväntningar på hur vi brukar vara. Ibland kan det göra att vi fortsätter att bete oss på gamla sätt, även när vi egentligen har förändrats.
Ur ett relationellt perspektiv är utveckling därför något som sker i samspel mellan individen och omgivningen. Bronfenbrenners ekologiska systemteori beskriver hur människan påverkas av flera sammanlänkade miljöer – till exempel familjen, skolan, kamratgruppen och samhället i stort. Det vi möter i dessa sammanhang kan påverka våra möjligheter, våra relationer och vår bild av oss själva.
Forskning om nära relationer visar också att andra människor kan påverka vår utveckling i riktning mot – eller bort från – den person vi vill vara. Detta brukar kallas Michelangelo-fenomenet. Precis som en skulptör kan forma en staty kan människor nära oss bidra till att vi lättare utvecklar och uttrycker egenskaper som är viktiga för oss.
En person som lyssnar på oss, tror på oss och ger oss möjlighet att prova nya saker kan till exempel göra det lättare för oss att bli mer trygga och självständiga. På samma sätt kan negativa förväntningar eller återkommande negativa samspel göra det svårare att visa andra sidor av oss.
Det handlar därför inte om att andra människor bestämmer vilka vi är. Relationer skapas tillsammans, och vi påverkar varandra. Men det är viktigt att förstå att det sociala sammanhanget spelar roll för hur vi tänker, känner och agerar.
Vad det betyder i skolan
Det gäller också i skolan. En elev kan vara aktiv och självsäker i en grupp, men tyst och försiktig i en annan. En elev som ofta får höra att hen är duktig på något kan börja våga mer. En elev som gång på gång upplever att andra inte lyssnar kan däremot börja dra sig undan.
Därför säger en beskrivning av eleven ganska lite på egen hand. Den behöver läsas tillsammans med en beskrivning av det som händer runt henne.
Vilka förväntningar möter eleven? Hur ser relationerna ut? Får eleven möjlighet att lyckas, påverka och känna sig betydelsefull? Och vilka beteenden och egenskaper blir möjliga att visa i just den här gruppen?
Att förstå människan innebär därför också att förstå hennes sociala sammanhang.
För vidare läsning
Bronfenbrenner, U., & Morris, P. A. (2006). The bioecological model of human development. I W. Damon & R. M. Lerner (Red.), Handbook of Child Psychology (6 uppl., vol. 1, s. 793–828). Hoboken, NJ: Wiley.