Universal Design for Learning
Tänk dig en lektion där en elev behöver mycket tydliga instruktioner för att komma igång. En annan behöver få se ett exempel. En tredje lär sig bäst genom att diskutera med andra. Någon behöver lite mer tid för att bearbeta informationen.
En vanlig lösning är att först planera undervisningen för ”de flesta” och sedan lägga till olika former av stöd för de elever som behöver det.
Universal Design for Learning, UDL, börjar i stället i en annan tanke.
Tänk om vi planerar undervisningen så att fler kan komma åt lärandet från början?
UDL utgår från att elever har olika förutsättningar, erfarenheter, styrkor och utmaningar. Därför behöver undervisningen inte bara vara tillgänglig för den tänkta genomsnittseleven och sedan anpassas i efterhand. I stället försöker man från början bygga in olika vägar in i lärandet.
Det kan till exempel handla om att information presenteras på flera sätt, att elever får olika möjligheter att visa vad de kan och att undervisningen innehåller stöd för sådant som att planera, komma igång och hålla fokus.
Fungerar det?
Forskningen är fortfarande under utveckling, men resultaten är lovande. En metaanalys av 20 studier, från förskola till vuxenutbildning, fann en måttligt positiv effekt på elevers och studenters akademiska resultat när undervisningen byggde på UDL jämfört med vanlig undervisning.
En annan systematisk översikt av forskning från grund- och gymnasieskola visar också positiva resultat för flera områden, bland annat lärande, motivation, engagemang och andra aspekter av elevernas utveckling. Samtidigt betonar forskarna att studierna skiljer sig mycket åt och att det fortfarande behövs bättre forskning om exakt vilka delar av UDL som gör störst skillnad.
Likvärdig undervisning behöver inte betyda identisk undervisning
Det intressanta med UDL är därför inte att alla elever ska få exakt samma undervisning. Det är nästan tvärtom.
En elev kanske behöver en tydlig checklista för att kunna planera sitt arbete. En annan behöver få lyssna på en text för att kunna ta till sig innehållet. En tredje behöver möjlighet att diskutera innan hen kan formulera sina tankar skriftligt.
När sådana möjligheter finns som en naturlig del av undervisningen behöver eleven inte alltid be om en särskild lösning, och det kan vara viktigt även för elever som inte har någon diagnos eller formell stödinsats. Vi har alla dagar då det är svårare att koncentrera oss, förstå instruktioner, organisera vårt arbete eller komma igång. En undervisning som tar höjd för sådana variationer kan därför skapa bättre förutsättningar för fler.
En annan fråga att ställa
Det är också en viktig förskjutning i hur vi tänker kring stöd. UDL börjar i lärmiljön: vilka hinder går att ta bort eller minska?
Det betyder inte att individuella anpassningar blir överflödiga. Alla elever är olika, och vissa kommer fortfarande att behöva mer riktat stöd. UDL kan göra den ordinarie undervisningen mer tillgänglig från början och därmed minska behovet av att bygga om undervisningen i efterhand, vilket kanske är den viktigaste idén bakom UDL:
När vi designar undervisningen med variation i åtanke från början, behöver olikheter mellan elever inte automatiskt bli hinder för lärande.
Vill du läsa mer?
King-Sears, M. E., Stefanidis, A., Evmenova, A. S., Rao, K., Mergen, R. L., Sanborn Owen, L., & Strimel, M. (2023). Achievement of learners receiving Universal Design for Learning instruction: A meta-analysis. Teaching and Teacher Education, 122, 103956. https://doi.org/10.1016/j.tate.2022.103956
Zhang, L., Carter, R. A., Greene, J. A., & Bernacki, M. L. (2024). Unraveling challenges with the implementation of Universal Design for Learning: A systematic literature review. Educational Psychology Review, 36, 35. https://doi.org/10.1007/s10648-024-09860-7