Hur kan skolan öka elevers motivation?
Om en elev inte kommer igång med en uppgift är den första frågan ofta: ”Hur får vi eleven att bli mer motiverad?”
Men tänk om vi vänder på frågan: ”Hur kan vi göra det lättare att vilja och kunna komma igång?”
Vad säger forskning om hur skolan kan påverka elevers motivation?
Motivation uppstår inte i ett vakuum. Den påverkas av eleven själv, men också av uppgiften, läraren, klasskamraterna och den miljö där lärandet sker. Det innebär att lärare faktiskt kan påverka många av de faktorer som spelar roll för motivation.
Mening
En viktig del handlar om mening.
Elever behöver inte tycka att varje uppgift är rolig. Men det kan göra stor skillnad om de förstår varför de ska göra den och hur den hänger ihop med något de vill kunna, förstå eller uppnå.
Kostnaden
En annan del handlar om kostnaden.
Alla uppgifter kostar något. De kräver tid, koncentration och mental ansträngning. Ibland konkurrerar de dessutom med sådant som känns roligare eller viktigare just då.
Därför kan det hjälpa att göra uppgifter tydliga och hanterbara.
Vad ska jag göra?
Var börjar jag?
Hur vet jag när jag är klar?
En stor uppgift kan kännas övermäktig. Samma uppgift uppdelad i mindre steg kan plötsligt kännas möjlig.
Tron på att kunna lyckas
Om en elev gång på gång upplever att en uppgift är för svår är det inte konstigt om motivationen sjunker. Om eleven däremot får uppleva framsteg och förstår vilka resurser som finns när det blir svårt kan det bli lättare att fortsätta. Resurserna behöver inte bara finnas hos eleven själv utan kan vara en lärare, en klasskamrat eller en tydlig instruktion eller ett exempel. De kan alla fungera som stöd för att ta sig vidare.
Forskningen pekar därför mot en viktig princip: när vi vill stärka elevers motivation behöver vi inte bara försöka påverka elevens vilja. Vi kan också påverka villkoren för motivation.
Motivation som en likvärdighetsfråga
Det här är särskilt viktigt ur ett likvärdighetsperspektiv. Alla elever börjar inte med samma förutsättningar. Vissa har lätt att planera och komma igång. Andra behöver mer struktur. Vissa har starka erfarenheter av att lyckas i skolan. Andra har kanske hunnit samla på sig många erfarenheter av att misslyckas.
Om undervisningen bara fungerar för den elev som redan är bra på att organisera, planera och motivera sig själv riskerar skillnaderna mellan elever att växa. Att arbeta med motivation blir därför också en del av skolans kompensatoriska uppdrag. Det kan vara så enkelt som att bryta ner en uppgift:
- Läs frågan.
- Markera det viktigaste.
- Skriv ett första svar.
- Gå vidare.
Det kanske inte ser ut som motivationsarbete men det är det. För ibland behöver en elev inte höra ”Du måste bara försöka lite mer.” Eleven behöver få känna: ”Jag vet vad jag ska göra. Jag vet hur jag ska börja. Och jag tror att jag kan klara nästa steg.”
Det är en helt annan utgångspunkt för motivation.
Vill du läsa mer?
Miele, D. B., Fujita, K., & Scholer, A. A. (2024). The role of metamotivational knowledge in the regulation of motivation. Motivation Science, 10(3), 197–209. https://doi.org/10.1037/mot0000336