Metakognitiva förmågor och självreglerat lärande
Metakognitiva förmågor handlar om individens förmåga att tänka om sitt eget tänkande. Metakognition innebär att eleven är medveten om sitt sätt att lära sig och om de processer som ingår i lärandet. Det omfattar både kunskap om det egna tänkandet och förmågan att reglera det genom att planera, övervaka och utvärdera sin inlärning. Genom dessa processer kan elever bli medvetna om hur de lär sig bäst och anpassa sina strategier utifrån olika uppgifters krav.
Nära kopplat till metakognition är självreglerat lärande, vilket beskriver hur elever aktivt styr sitt eget lärande genom att sätta upp mål, välja och använda strategier, följa sin egen utveckling samt reflektera över sina resultat. Självreglerat lärande förutsätter således att elever utvecklar en medvetenhet om sitt lärande och tar ett aktivt ansvar för sin kunskapsutveckling.
Forskning visar att metakognitiva strategier och självreglerat lärande kan ha stor betydelse för elevers lärande och skolprestationer. I en experimentell studie av Arianto och Hanif (2024) undersöktes hur undervisning som inkluderade metakognitiva strategier påverkade elevers självtillit (self-efficacy) och problemlösningsförmåga inom naturvetenskap. Studien omfattade 100 elever i årskurs 5, fördelade på fyra grupper med cirka 25 elever i varje grupp. Två grupper fungerade som experimentgrupper och fick undervisning där metakognitiva strategier integrerades i undervisningen, medan två grupper fungerade som kontrollgrupper och fick mer traditionell undervisning utan explicit träning i metakognition.
I experimentgrupperna fick eleverna stöd i att planera sitt arbete, ställa frågor till sig själva, övervaka sin förståelse och utvärdera sitt lärande under arbetets gång. Strategierna användes som en naturlig del av undervisningen och inte som en separat aktivitet, vilket innebar att eleverna kontinuerligt fick träna på att reflektera över sitt eget tänkande. I kontrollgrupperna styrdes lärprocessen i större utsträckning av läraren och eleverna gavs inte samma möjlighet till systematisk reflektion kring sitt lärande.
Resultaten visade att både metakognitiva strategier och självreglerat lärande hade betydelse för elevernas lärande, men på något olika sätt. Framför allt framkom att elever som undervisades med hjälp av metakognitiva strategier utvecklade högre självtillit än eleverna i kontrollgrupperna. När eleverna fick möjlighet att planera, övervaka och utvärdera sitt eget lärande stärktes deras tilltro till den egna förmågan att lyckas med skoluppgifter. Studien visade även positiva effekter på elevernas problemlösningsförmåga, vilket tyder på att metakognitiva strategier kan bidra till ett mer aktivt och medvetet lärande.
Arianto, F., & Hanif, M. (2024). Evaluating metacognitive strategies and self-regulated learning to predict primary school students' self-efficacy and problem-solving skills in science learning. Journal of Pedagogical Research, 8(3), 301–319. https://doi.org/10.33902/JPR.202428575