Självmedkänsla i skolan
”Jag borde ha klarat det.”
”Alla andra verkar förstå.”
”Hur kunde jag vara så dum?”
När något går fel är det lätt att prata med sig själv på ett sätt som vi aldrig skulle prata med en kompis. Men tänk om vi kunde träna på ett annat sätt?
Vad självmedkänsla är
Självmedkänsla handlar om att möta sig själv med samma typ av förståelse och omtanke som vi skulle kunna visa en annan person som har det svårt. Det betyder inte att vi ska sluta ställa krav på oss själva. Det betyder inte heller att vi ska säga att ett dåligt resultat är bra när det inte är det.
Det handlar snarare om att kunna säga ”Det här gick inte som jag ville. Det känns jobbigt. Vad behöver jag göra nu?” i stället för ”Jag misslyckades – alltså är jag dålig.”
Vad säger forskningen?
Forskningen på området är ganska omfattande. En metaanalys från 2019 sammanställde 27 randomiserade kontrollerade studier av insatser som syftar till att utveckla självmedkänsla. Forskarna fann positiva effekter på flera områden, bland annat självmedkänsla, stress, ångest, depressiva symtom och självkritik. Effekterna varierade mellan olika områden och grupper, så resultaten ska inte tolkas som att självmedkänsla löser alla problem. Men sammantaget ger forskningen stöd för att förmågan faktiskt går att träna.
Varför det är intressant i skolan
Skolan är full av situationer där vi jämför oss, gör misstag och får veta vad vi behöver utveckla. Ett provresultat, en redovisning eller ett misslyckande kan lätt bli något mer än bara information om vad vi behöver träna på. Det kan börja kännas som ett omdöme om vilka vi är.
Där kan självmedkänsla göra skillnad. Elever kan träna på att upptäcka sin självkritiska röst och lära sig att sätta ord på att något faktiskt känns svårt. De kan lära sig att skilja på ”jag misslyckades med det här” och ”jag är misslyckad”. Framför allt kan de lära sig att fråga sig själv vad som skulle vara hjälpsamt nästa steg.
Det är alltså inte snällhet i motsats till utveckling. Det kan snarare vara ett sätt att göra det lättare att fortsätta utvecklas när något går fel. Precis som medkänsla för andra kan tränas i vardagen kan självmedkänsla tränas i små ögonblick.
Efter ett misstag är ”Hur kan jag möta mig själv nu på ett sätt som hjälper mig vidare?” en fråga eleven kan lära sig att ställa till sig själv.
Vill du läsa mer?
Ferrari, M., Hunt, C., Harrysunker, A., Abbott, M. J., Beath, A. P., & Einstein, D. A. (2019). Self-compassion interventions and psychosocial outcomes: A meta-analysis of RCTs. Mindfulness, 10, 1455–1473. https://doi.org/10.1007/s12671-019-01134-6
Gilbert, P. (2010). Compassion focused therapy: Distinctive features. Routledge.