Hoppa till huvudinnehåll

Stress och coping

Varför kan ett prov kännas övermäktigt ena dagen men hanterbart en annan? Varför kan en muntlig redovisning kännas spännande för en elev, men väcka oro och rädsla hos en annan?

Vi möter alla situationer som ställer krav på oss. Men det är inte bara själva situationen som avgör hur vi reagerar. Det spelar också roll hur vi tolkar det som händer och vilka möjligheter vi upplever att vi har att hantera det.

Vad säger forskningen om stress och coping?​

En inflytelserik teori inom stressforskningen är Transactional Theory of Stress and Coping, utvecklad av forskarna Richard Lazarus och Susan Folkman.

Teorin beskriver hur stress uppstår i samspelet mellan individen och omgivningen. Det är alltså inte bara det som händer som påverkar hur vi mår, utan också hur vi bedömer situationen och våra möjligheter att hantera den.

Två bedömningar påverkar hur vi reagerar​

När en elev möter en situation sker två viktiga bedömningar.

1. Vad betyder situationen för mig?​

Först bedömer eleven vad situationen innebär. Är den ofarlig, utmanande eller hotfull?

En muntlig redovisning kan upplevas som en rolig möjlighet att visa vad man kan, men också som en situation där risken att göra bort sig känns stor. Ett prov kan kännas som en lagom utmaning eller som något helt övermäktigt.

2. Hur kan jag hantera situationen?​

Därefter bedömer eleven vilka möjligheter hen har att hantera situationen.

  • Klarar jag det här?
  • Vad kan jag göra?
  • Vem kan hjälpa mig?

En elev som känner oro inför ett prov kanske gör en studieplan eller ber läraren om hjälp. Om eleven inte ser någon lösning kanske hen i stället försöker undvika situationen.

Hur hanterar vi stress och utmaningar?​

Lazarus och Folkman beskriver två huvudsakliga typer av strategier för att hantera utmanande situationer.

1. Problemlösande strategier​

Här försöker eleven påverka själva situationen.

Det kan handla om att göra en plan inför ett prov, dela upp en stor uppgift i mindre delar eller be läraren förklara något som är oklart.

2. Känsloreglerande strategier​

Här försöker eleven hantera de känslor som situationen väcker.

Det kan handla om att ta några lugna andetag, prata med en kompis, ta en paus eller påminna sig själv om att det är okej att göra fel.

Båda typerna av strategier kan vara hjälpsamma. Vilken som fungerar bäst beror på situationen.

Elever kan lära sig att hantera utmaningar​

En viktig del av teorin är att vi kan utveckla nya sätt att hantera svåra situationer.

Elever kan successivt bygga upp en repertoar av strategier som hjälper dem att möta krav, motgångar och jobbiga känslor.

När de får möjlighet att prova olika strategier och reflektera över vad som fungerar utvecklar de fler verktyg att använda i nya situationer.

Vad betyder det här för skolan?​

Det betyder att arbetet med stresshantering inte bara handlar om att hjälpa elever att lugna ner sig. Det handlar också om att ge dem konkreta strategier för att förstå situationer, lösa problem och hantera känslor.

Lärare kan bidra genom att skapa tydlighet, dela upp krävande uppgifter i mindre steg och ge elever möjlighet att öva på olika sätt att hantera utmaningar.

Och kanske är det just därför vi behöver ställa oss en annan fråga när en elev reagerar starkt på en situation:

Hur uppfattar eleven situationen och vad behöver hen för att kunna hantera den?

Att hantera utmaningar är inte något som alla elever automatiskt utvecklar. Det är en förmåga som kan tränas och utvecklas genom erfarenheter, stöd och konkreta strategier.

Forskning som bygger på den här teorin ligger till grund för flera av de arbetssätt och strategier som används i Pomelo.

Vill du läsa mer?​

Lazarus, R. S., & Folkman, S. (1984). Stress, appraisal, and coping. Springer.