Hop til hovedindhold

Elevers self-efficacy

En av de viktigaste faktorerna för elevers lärande är inte bara vad de kan – utan vad de tror att de kan. Denna tilltro kallas self-efficacy och handlar om elevens egen övertygelse: ”Jag klarar det här.”

Begreppet kommer från socialkognitiv teori och beskriver hur människor bedömer sin egen förmåga att lyckas med specifika uppgifter. Det handlar alltså inte om faktisk förmåga, utan om upplevd förmåga. En elev kan ha goda kunskaper, men ändå prestera sämre om tilltron till den egna förmågan är låg – och vice versa.

Varför är self-efficacy så viktigt?​

Forskningen är samstämmig: elever med hög self-efficacy:

  • presterar bättre i skolan
  • anstränger sig mer
  • ger inte upp lika lätt vid svårigheter
  • vågar ta sig an utmanande uppgifter

En större studie av Basileo och kollegor från 2024 visar att self-efficacy är den enskilt starkaste faktorn för skolprestationer i både matematik och språk. Den hade större betydelse än både motivation och lärarens stöd för elevernas behov.

Det intressanta är att många andra faktorer påverkar resultat genom self-efficacy. Till exempel:

  • Elever som känner sig motiverade utvecklar ofta högre self-efficacy
  • Elever som får stöd av sina lärare stärker sin tilltro till sin förmåga
  • Den ökade self-efficacyn leder i sin tur till bättre prestationer

Self-efficacy fungerar alltså som en slags motor i lärandet – en central mekanism som påverkar hur elever tänker, känner och agerar i skolsituationer.

En positiv spiral​

Forskningen visar också att self-efficacy och motivation förstärker varandra. Elever som tror på sin förmåga blir mer motiverade, och motiverade elever bygger upp en starkare tilltro till sig själva.

Detta skapar en positiv spiral:

Jag lyckas → jag tror mer på mig själv → jag vågar försöka → jag lyckas igen

Men motsatsen kan också uppstå om self-efficacy är låg:

Jag tvivlar → jag anstränger mig mindre → jag misslyckas → jag tvivlar ännu mer

Därför blir arbetet med self-efficacy särskilt viktigt i skolan.

Hur kan lärare stärka elevers self-efficacy?​

Forskningen pekar på flera konkreta sätt som lärare kan arbeta med:

1. Skapa upplevelser av att lyckas​

Det viktigaste sättet att bygga self-efficacy är att elever får uppleva att de klarar av uppgifter.

  • Anpassa svårighetsgrad
  • Ge tydliga mål
  • Visa progression

2. Ge återkoppling som stärker förmåga​

Feedback bör fokusera på ansträngning, strategi och utveckling – inte bara resultat.

  • ”Du löste det genom att prova flera strategier”
  • ”Din uthållighet gjorde skillnad”

3. Synliggör lärandeprocessen​

När elever förstår hur lärande går till ökar deras känsla av kontroll och kompetens.

4. Ge elever inflytande​

När elever får göra val och påverka undervisningen stärks deras känsla av autonomi, vilket i sin tur bygger self-efficacy.

5. Bygg relationer och trygghet​

En känsla av samhörighet och stöd från läraren gör att elever vågar försöka och ta risker i lärandet.

6. Modellera och normalisera svårigheter​

Visa att det är normalt att göra fel och att utveckling tar tid.

Vad betyder detta i praktiken?​

Sammanfattningsvis visar forskningen att self-efficacy är en nyckel till elevers lärande. Det räcker inte att undervisa innehåll – elever behöver också utveckla en stark tro på att de kan lyckas. För undervisningen innebär detta ett tydligt skifte: från att enbart fokusera på vad elever gör, till att också arbeta med hur elever ser på sin egen förmåga.

Basileo, L. D., Otto, B., Lyons, M., Vannini, N., & Toth, M. D. (2024). The role of self-efficacy, motivation, and perceived support of students' basic psychological needs in academic achievement. Frontiers in Education, 9:1385442. https://doi.org/10.3389/feduc.2024.1385442