Styrkor i skolan
Traditionellt har skolan ofta haft fokus på elevers svårigheter och vad de behöver bli bättre på. Under de senaste åren har forskningen visat att det finns ett viktigt komplement – att också uppmärksamma och utveckla elevernas styrkor. Detta arbetssätt kallas styrkebaserad undervisning (Strengths-Based Education) och bygger på idén att alla elever har personliga styrkor som kan utvecklas och användas för att främja både lärande och välmående.
I skolan handlar styrkor om egenskaper som hjälper elever att lära, samarbeta och hantera utmaningar. Exempel på sådana styrkor är nyfikenhet, mod, uthållighet, kreativitet, vänlighet, generositet, hopp, tacksamhet, humor, samarbetsförmåga, ledarskap, självreglering, rättvisa, social intelligens och lust att lära.
Att arbeta med styrkor betyder inte att man ignorerar svårigheter eller slutar ge stöd där det behövs. Tvärtom handlar det om att utgå från det som redan fungerar och använda elevernas styrkor som en grund för fortsatt utveckling. När elever får möjlighet att upptäcka sina styrkor och använda dem i undervisningen ökar deras motivation, engagemang och tilltro till den egna förmågan. Forskning visar också att de upplever större välbefinnande, bättre relationer till lärare och klasskamrater och en starkare känsla av mening i skolarbetet.
Läraren har en nyckelroll i detta arbete. Det räcker inte att eleverna känner till sina styrkor – de behöver också bli sedda och uppmuntrade att använda dem i vardagen. En studie av Quinlan och kollegor visade att elevernas positiva känslor, engagemang och delaktighet ökade mest i de klasser där lärarna aktivt uppmärksammade och lyfte fram elevernas styrkor i undervisningen. När lärare ser det som fungerar och hjälper eleverna att använda sina styrkor skapas bättre förutsättningar för både lärande och välmående.
Forskningen visar också att ett styrkebaserat arbetssätt inte bara gynnar eleverna. Även lärare påverkas positivt. När lärare får möjlighet att identifiera och använda sina egna styrkor i arbetet ökar deras arbetsglädje, energi och känsla av meningsfullhet. De upplever också ett större välbefinnande och bättre förutsättningar att hantera de utmaningar som läraryrket innebär. Ett styrkeperspektiv kan därför bidra till en mer positiv skolkultur där både elever och personal utvecklas tillsammans.
Ett styrkebaserat arbetssätt utgår från det som redan fungerar och använder elevernas styrkor som grund för fortsatt utveckling – vilket stärker motivation, välbefinnande och relationer hos både elever och lärare.
Pomelo bygger på ett styrkebaserat perspektiv där elever får identifiera och utveckla sina personliga styrkor samtidigt som skolan får verktyg för att skapa en lärmiljö som lyfter fram det som fungerar och stärker både lärande, välbefinnande och psykisk hälsa.
Quinlan, D. M., Swain, N., & Vella-Brodrick, D. A. (2012). Character Strengths Interventions: Building on What We Know for Improved Outcomes. Journal of Happiness Studies, 13, 1145–1163.
Quinlan, D., Vella-Brodrick, D. A., Gray, A., & Swain, N. (2019). Teachers Matter: Student Outcomes Following a Strengths Intervention are Mediated by Teacher Strengths Spotting. Journal of Happiness Studies.
Kumar, A., & Mohideen, F. (2021). Strengths-Based Positive Schooling Interventions: A Scoping Review. Contemporary School Psychology.